Living on the edge
varför måste man (jag) alltid vara precis på kanten att trilla över? måste alltid pressa ut sista droppen..
vet att jag blir sjukt stressad o får bajs-andning men gör det ändå. måste liksom.
måste vänta tills batteriet på datorn är nästan precis slut, innan jag sätter i sladden. varför inte bara göra det direkt när jag jag vet att det kommer ta slut alldeles snart? det blir ju ett himla jäkt att få i kontakten, hängdes över soffkanten... hinner jag?!
samma sak med att köra i tid/gå till bussen i tid. varför inte vara 10 min tidig för en gångs skull? nej, det är bättre att sitta o blogga in i det sista, eller sova 10 min längre, som om det skulle göra någon som helst skillnad på dagens pigghet? sen får man vansinnesköra till jobbet o rusa in med andan i halsen. eller springa till bussen o hoppas att busschauffören ser en när man kommer rusandes vinkandes.. men sen hatar jag ju att vänta.
sen brukar jag även äta lite till när jag egentligen är mätt, dricka lite vin till fast jag redan är full, vara vaken o titta lite till på tv fastän jag redan är trött o borde sova.. jag gillar väl kicken (okej, ingen kick av att bli extra mätt, extra full eller extra trött kanske..) men stresskicken som gör en vaken. men samtidigt stressad. eller så måste den trista vardagen piffas upp med lite Living on the edge..... ;)
dax att rusa till bussen...! snart iaf ;)
